The Great Stoneface
Det började med att jag tittade på Speak Easily från 1932 och först efter halva filmen utbrast "Är inte det där Buster Keaton!?" Ni känner säkert igen namnet från stumfilmerna på 1920-talet. Det är oftast det man förknippar
honom med. Men Speak Easily är ju en talfilm och det var som ett nöje att höra honom prata! Sen dess har jag hunnit med flera dokumentärer och texter om allt från Keatons uppväxt på vådevallscenen och filmerna med Fatty Arbuckle till olyckliga
äktenskap och alkoholism, och från depression till återfunnen glädje.

165 cm lång och orädd för utmaningar. Buster Keaton, "The Great Stoneface" så kallad, var en av 1900-talets bästa skådespelare och stuntmän. Riskerade bland annat sitt eget liv för en bra tagning. Filmteamet hade därför blivit strängt
tillsagda att inte bryta om inte Buster själv gjorde det, för han ville ha det så "authentic that it hurts". Vartenda snedsteg kom med. Som när han blev jagad av en grupp kvinnor i Seven Chances (1925) och snubblade omkull nedför en backe.
Det vi ser i stenscenen är Buster Keatons försök att springa undan de rullade stenarna..
Ett mer nagelbitande exempel på hans makalösa stunts är den kända scenen från Steamboat Bill jr. (1928) där han, helt oberörd, får en husvägg över sig. Den scenen fick till och med kameramannen att titta bort och alla höll andan. Givetvis var golvet markerat med spikar, men om Buster hade rört sig en ynka millimeter åt sidan så hade han omkommit på plats.
Vi tar det från början
Buster Keaton (eller Joseph Frank Keaton som han egentligen hette) föddes i Piqua, Kansas den 4 oktober 1895. Smeknamnet "Buster" fick han vid knappt två års ålder när han föll nerför en trappa utan en skråma. Magikern Harry Houdini lyfte imponerad
upp den lille och sa "That was sure a buster!"
Redan som 3-åring fram till år 1917 stod Buster Keaton på scen tillsammans med hans föräldrar Joe och Myra som var vådevallskådisar. Gruppen splittrades i början av 1917 till följd av Joes alkoholism. 21-åriga Buster flyttade då till New York City
där han träffade Roscoe "Fatty" Arbuckle på Talmadge Studios och de blev snabbt goda vänner. (Joe Keaton, Busters far, kan ses i flera av hans filmer. Far och son stod väldigt nära varandra)
Samma år gjorde han filmdebut i The Butcher Boy tillsammans med Fatty. Han blev direkt imponerad när Buster gjorde sin första scen i en enda tagning, samt förmågan att klara av en hård säck mjöl i ansiktet. Säcken träffade
honom så hårt att "mitt huvud landade där mina fötter var", som Buster lite skojsamt mindes i This Is Your Life 1957.
Buster skulle komma att spela i totalt tjugo av Fatty Arbuckles komiska produktioner. Bland andra: Out West, Good Night Nurse! , Coney Island, The Hayseed, The Cook m.m.

Jag läste nånstans att blyga personer oftast har en kreativ själ och, i Buster Keatons fall, lyckas bättre i filmbranschen än utåtriktade och sociala individer. Folk som kände honom medger att han inte var bekväm bland folksamlingar eller att prata med främmande folk. Men han brukade ofta utföra practical jokes på sina filmkollegor i studion. Skådespelerskan Virginia Fox till exempel blev en gång kvar hängande i ett par älghorn medan Buster gick för att äta lunch. Men han var aldrig på nåt sätt elak - tvärtom snäll och en äkta gentleman.
Under jobbtid var Buster däremot endast fokuserad på arbetet. I en intervju från 1989 berättar hans änka Eleanor att han var perfektionist och "precis" i sitt skapande. Som så många andra filmskapare behövde han friheten att göra filmer på sitt eget sätt. Utnyttja sin kreativitet. Och han lyckades alltid!
Ett av hans mest genialiska verk är The General (1927), regisserad av Buster Keaton själv och Clyde Bruckman. Filmen utspelar sig under det amerikanska inbördeskriget i slutet av 1800-talet. Buster
utförde många farliga stunts i tågscenen där han hoppade från motor till vagn och från vagn till godsvagn. Det var också ett riktigt tåg han styrde och filmen var inspelad utomhus i Oregon. Rekivisita och inhoppare var bara trams.
Han ville ju göra det "so authentic that it hurts". Då kanske ni förstår varför The General utsetts till en av de mest briljanta amerikanska filmerna genom tiderna.
Äktenskapen
Ett stort sinne i en liten kropp. Buster Keaton kunde få den sorgsnaste att lyfta på mungiporna. Han var ett geni som inte får den uppmärksamhet han förtjänar. Han älskade verkligen det han gjorde. Levde för
det. Men även komiker kan fastna i livets djupa svackor.
Det första äktenskapet med Natalie Talmadge varade i tio år, men började bli olyckligt redan efter tre veckor. Natalies fixering av rikedom och shopping var en faktor som låg till grund för det raserande äktenskapet då hon spenderade en tredjedel
av Busters lön på kläder. Natalie å sin sida var bekymrad över den tid Buster spenderade i studion. Efter skilsmässan 1932 tog hon hela hans förmögenhet och förbjöd honom att besöka deras två söner, vars efternamn också ändrades från
Keaton till Talmadge. Naturligtvis tog detta hårt på Buster. Detta och det faktum att han även hade blivit av med sin frihet i filmskapande, ledde till en period av alkoholism. (Han träffade inte sina söner igen förrän tio år senare när hans äldsta son Joseph var 18 år)
Busters andra äktenskap var med sjuksköterskan Mae Scriven, som han dock gifte sig med under en blackout. Det är vanligt för alkoholister att hamna i den sortens tillstånd. De beter sig som nyktra, kan till exempel köra bil utan problem och prata
som vanligt med folk. Men efter tillnyktrandet inte minnas nånting de gjorde under blackouten. Det var det som hände Buster och därför fick genomgå en andra skilsmässa 1936. Mae Scriven lämnade honom med halva av deras förmögenhet.
Eleanor var hans tredje och sista fru. De gifte sig år 1940. Buster var då 45 år och Eleanor 23. Hon räddade Buster från alkoholismen och misären, och hjälpte honom upp på banan igen. Tack var det Eleanor blev hans karriär åter på topp och vi kunde få glimta en lycklig Buster Keaton innan han tyvär avled av lungcancer den 1 februari 1966 - endast 70 år gammal. Eleanor överlevde sin man i 32 år.
Boktips: Buster Keaton Remembered av Eleanor Keaton och Jeffrey Vance.

Buster Keaton och den blivande Mrs. Eleanor Keaton, 1940.
Året innan Buster avled spelade han in det som skulle komma att bli hans sista film; The Railrodder. Produktionen av filmen spelades in som dokumentären "Buster Keaton Rides Again". Han var väldigt sjuk och trött under inspelningen,
men fortsatte ända in i det sista. Det är omöjligt att inte älska denna glada lekfulla man när man sett dokumentären. Finns att se på Youtube.
Buster Keaton är en stor favorit bland manliga skådisar. Varje film med hans medverkan får en att skratta och samtidigt bry sig om hans säkerhet med tanke på alla farliga stunts han utförde. Kanske låg han till grund för den komedi vi känner
till under dessa dagar?
Han kommer vara saknad av många. Sprider ännu glädje 52 år efter sin död. Jag hoppas att vi kommer minnas honom hundra år framåt. För det är han värd.
Vila i frid, Buster Keaton (1895 - 1966) ♡

Buster Keaton i The Railrodder, 1965.
Så himla intressant! :-D Kramis