The Great Stoneface

Det började med att jag tittade pĂ„ Speak Easily frĂ„n 1932 och först efter halva filmen utbrast "Är inte det dĂ€r Buster Keaton!?" Ni kĂ€nner sĂ€kert igen namnet frĂ„n stumfilmerna pĂ„ 1920-talet. Det Ă€r oftast det man förknippar honom med. Men Speak Easily Ă€r ju en talfilm och det var som ett nöje att höra honom prata! Sen dess har jag hunnit med flera dokumentĂ€rer och texter om allt frĂ„n Keatons uppvĂ€xt pĂ„ vĂ„devallscenen och filmerna med Fatty Arbuckle till olyckliga Ă€ktenskap och alkoholism, och frĂ„n depression till Ă„terfunnen glĂ€dje. 
 
 
165 cm lĂ„ng och orĂ€dd för utmaningar. Buster Keaton, "The Great Stoneface" sĂ„ kallad, var en av 1900-talets bĂ€sta skĂ„despelare och stuntmĂ€n. Riskerade bland annat sitt eget liv för en bra tagning. Filmteamet hade dĂ€rför blivit strĂ€ngt tillsagda att inte bryta om inte Buster sjĂ€lv gjorde det, för han ville ha det sĂ„ "authentic that it hurts". Vartenda snedsteg kom med. Som nĂ€r han blev jagad av en grupp kvinnor i Seven Chances (1925) och snubblade omkull nedför en backe. Det vi ser i stenscenen Ă€r Buster Keatons försök att springa undan de rullade stenarna..
 
 
Ett mer nagelbitande exempel pĂ„ hans makalösa stunts Ă€r den kĂ€nda scenen frĂ„n Steamboat Bill jr. (1928) dĂ€r han, helt oberörd, fĂ„r en husvĂ€gg över sig. Den scenen fick till och med kameramannen att titta bort och alla höll andan. Givetvis var golvet markerat med spikar, men om Buster hade rört sig en ynka millimeter Ă„t sidan sĂ„ hade han omkommit pĂ„ plats.
 
Vi tar det frÄn början
Buster Keaton (eller Joseph Frank Keaton som han egentligen hette) föddes i Piqua, Kansas den 4 oktober 1895. Smeknamnet "Buster" fick han vid knappt tvÄ Ärs Älder nÀr han föll nerför en trappa utan en skrÄma. Magikern Harry Houdini lyfte imponerad upp den lille och sa "That was sure a buster!"
 
Redan som 3-Ă„ring fram till Ă„r 1917 stod Buster Keaton pĂ„ scen tillsammans med hans förĂ€ldrar Joe och Myra som var vĂ„devallskĂ„disar. Gruppen splittrades i början av 1917 till följd av Joes alkoholism. 21-Ă„riga Buster flyttade dĂ„ till New York City dĂ€r han trĂ€ffade Roscoe "Fatty" Arbuckle pĂ„ Talmadge Studios och de blev snabbt goda vĂ€nner. (Joe Keaton, Busters far, kan ses i flera av hans filmer. Far och son stod vĂ€ldigt nĂ€ra varandra)
 
Samma Ă„r gjorde han filmdebut i The Butcher Boy tillsammans med Fatty. Han blev direkt imponerad nĂ€r Buster gjorde sin första scen i en enda tagning, samt förmĂ„gan att klara av en hĂ„rd sĂ€ck mjöl i ansiktet. SĂ€cken trĂ€ffade honom sĂ„ hĂ„rt att "mitt huvud landade dĂ€r mina fötter var", som Buster lite skojsamt mindes i This Is Your Life 1957.
 
Buster skulle komma att spela i totalt tjugo av Fatty Arbuckles komiska produktioner. Bland andra: Out West, Good Night Nurse! , Coney Island, The Hayseed, The Cook m.m.
 
 
Buster Keaton. Fatty Arbuckle och Al St. John, 1917.
  
Jag lĂ€ste nĂ„nstans att blyga personer oftast har en kreativ sjĂ€l och, i Buster Keatons fall, lyckas bĂ€ttre i filmbranschen Ă€n utĂ„triktade och sociala individer. Folk som kĂ€nde honom medger att han inte var bekvĂ€m bland folksamlingar eller att prata med frĂ€mmande folk. Men han brukade ofta utföra practical jokes pĂ„ sina filmkollegor i studion. SkĂ„despelerskan Virginia Fox till exempel blev en gĂ„ng kvar hĂ€ngande i ett par Ă€lghorn medan Buster gick för att Ă€ta lunch. Men han var aldrig pĂ„ nĂ„t sĂ€tt elak - tvĂ€rtom snĂ€ll och en Ă€kta gentleman. 
 
Under jobbtid var Buster dĂ€remot endast fokuserad pĂ„ arbetet. I en intervju frĂ„n 1989 berĂ€ttar hans Ă€nka Eleanor att han var perfektionist och "precis" i sitt skapande. Som sĂ„ mĂ„nga andra filmskapare behövde han friheten att göra filmer pĂ„ sitt eget sĂ€tt. Utnyttja sin kreativitet. Och han lyckades alltid!
 
Ett av hans mest genialiska verk Ă€r The General (1927), regisserad av Buster Keaton sjĂ€lv och Clyde Bruckman. Filmen utspelar sig under det amerikanska inbördeskriget i slutet av 1800-talet. Buster utförde mĂ„nga farliga stunts i tĂ„gscenen dĂ€r han hoppade frĂ„n motor till vagn och frĂ„n vagn till godsvagn. Det var ocksĂ„ ett riktigt tĂ„g han styrde och filmen var inspelad utomhus i Oregon. Rekivisita och inhoppare var bara trams. Han ville ju göra det "so authentic that it hurts". DĂ„ kanske ni förstĂ„r varför The General utsetts till en av de mest briljanta amerikanska filmerna genom tiderna.
 
 
Äktenskapen
Ett stort sinne i en liten kropp. Buster Keaton kunde fĂ„ den sorgsnaste att lyfta pĂ„ mungiporna. Han var ett geni som inte fĂ„r den uppmĂ€rksamhet han förtjĂ€nar. Han Ă€lskade verkligen det han gjorde. Levde för det. Men Ă€ven komiker kan fastna i livets djupa svackor.
 
Det första Ă€ktenskapet med Natalie Talmadge varade i tio Ă„r, men började bli olyckligt redan efter tre veckor. Natalies fixering av rikedom och shopping var en faktor som lĂ„g till grund för det raserande Ă€ktenskapet dĂ„ hon spenderade en tredjedel av Busters lön pĂ„ klĂ€der. Natalie Ă„ sin sida var bekymrad Ă¶ver den tid Buster spenderade i studion. Efter skilsmĂ€ssan 1932 tog hon hela hans förmögenhet och förbjöd honom att besöka deras tvĂ„ söner, vars efternamn ocksĂ„ Ă€ndrades frĂ„n Keaton till Talmadge. Naturligtvis tog detta hĂ„rt pĂ„ Buster. Detta och det faktum att han Ă€ven hade blivit av med sin frihet i filmskapande, ledde till en period av alkoholism. (Han trĂ€ffade inte sina söner igen förrĂ€n tio Ă„r senare nĂ€r hans Ă€ldsta son Joseph var 18 Ă„r)
 
Busters andra Àktenskap var med sjuksköterskan Mae Scriven, som han dock gifte sig med under en blackout. Det Àr vanligt för alkoholister att hamna i den sortens tillstÄnd. De beter sig som nyktra, kan till exempel köra bil utan problem och prata som vanligt med folk. Men efter tillnyktrandet inte minnas nÄnting de gjorde under blackouten. Det var det som hÀnde Buster och dÀrför fick genomgÄ en andra skilsmÀssa 1936. Mae Scriven lÀmnade honom med halva av deras förmögenhet.
 
Eleanor var hans tredje och sista fru. De gifte sig Ă„r 1940. Buster var dĂ„ 45 Ă„r och Eleanor 23. Hon rĂ€ddade Buster frĂ„n alkoholismen och misĂ€ren, och hjĂ€lpte honom upp pĂ„ banan igen. Tack var det Eleanor blev hans karriĂ€r Ă„ter pĂ„ topp och vi kunde fĂ„ glimta en lycklig Buster Keaton innan han tyvĂ€r avled av lungcancer den 1 februari 1966 - endast 70 Ă„r gammal. Eleanor Ă¶verlevde sin man i 32 Ă„r. 
 
Boktips: Buster Keaton Remembered av Eleanor Keaton och Jeffrey Vance. 
 
 
Buster Keaton och den blivande Mrs. Eleanor Keaton, 1940.
 
Året innan Buster avled spelade han in det som skulle komma att bli hans sista film; The Railrodder. Produktionen av filmen spelades in som dokumentĂ€ren "Buster Keaton Rides Again". Han var vĂ€ldigt sjuk och trött under inspelningen, men fortsatte Ă€nda in i det sista. Det Ă€r omöjligt att inte Ă€lska denna glada lekfulla man nĂ€r man sett dokumentĂ€ren. Finns att se pĂ„ Youtube. 
 
Buster Keaton Ă€r en stor favorit bland manliga skĂ„disar. Varje film med hans medverkan fĂ„r en att skratta och samtidigt bry sig om hans sĂ€kerhet med tanke pĂ„ alla farliga stunts han utförde. Kanske lĂ„g han till grund för den komedi vi kĂ€nner till under dessa dagar? 
 
Han kommer vara saknad av mĂ„nga. Sprider Ă€nnu glĂ€dje 52 Ă„r efter sin död.  Jag hoppas att vi kommer minnas honom hundra Ă„r framĂ„t. För det Ă€r han vĂ€rd. 
 
Vila i frid, Buster Keaton (1895 - 1966) â™Ą
 

 
Buster Keaton i The Railrodder, 1965.
 
 
 
 
 







đ’©đ’¶đ“‚đ“ƒ: Josefine

đčđ‘œÌˆđ’čđ’č: 26 juli 1998 (19 Ă„r)

đ”đ‘œđ“‡: I en liten stad vid VĂ€ttern

đ’°đ“‰đ’·đ’Ÿđ“đ’čđ“ƒđ’Ÿđ“ƒđ‘”: Gick samhĂ€llsprogrammet pĂ„ gymnasiet och tog studenten i juni 2017

❁ Asperger & ADD: Vid sju Ă„rs Ă„lder fick jag diagnosen Aspergers Syndrom . Ett par Ă„r senare stod det Ă€ven klart att jag hade ADD (Attention Deficit Disorder), dvs. ADHD utan Hyperaktivitet. DĂ€remot fĂ„r jag ofta en inre rastlöshet. För att orka vardagen tar jag olika mediciner varje morgon, Ă„ngestlindrande bl.a.

❁ Aktuella mĂ„l: Ge ut en bok!

❁ Fritidsintressen: Gillar historia, att lĂ€sa, skriva, kolla pĂ„ klassiska filmer, pyssla, fotografera och spela gitarr samt sjunga. I perioder spelar jag Ă€ven World of Warcraft och The Sims.

Vad bloggar jag om?
HÀr pÄ Marilynette fÄr du det bÀsta av tvÄ vÀrldar! Marilyn Monroe har legat mig varmt om hjÀrtat sedan september 2017. Hon Àr min största idol. MÄlet med alla mina Marilyn-arbeten Àr framförallt att visa en annan bild Àn den som syns i media. Majoriteten kÀnner till Marilyn Monroe, 1900-talets största ikon, men glömmer personen bakom masken.

HÀr laddar jag upp personliga tankar om Marilyn, olika fakta om henne och dagligen dela med mig av mina favoritcitat. HÀr finner du Àven min digitala dagbok dÀr jag skriver om mig sjÀlv. Lite gott & blandat helt enkelt!

Norma Jeane Baker föddes kl. 9.30 pÄ förmiddagen den 1 juni 1926 i Los Angeles. Hennes mor hette Gladys Pearl, men ingen vet helt sÀkert vem fadern var. Under uppvÀxten pendlade Norma Jeane mellan totalt tio olika fosterfamiljer. Tiden i alla fosterhem var traumatiska dÄ hon föll offer för sexuellt ofredande minst en gÄng pÄ varje. I vuxna Är skulle hon komma att bli en av de första att tala öppet om detta.

År 1944 blev hon upptĂ€ckt av fotografen David Conover nĂ€r han tog bilder pĂ„ kvinnor i krigstjĂ€nst. Hon skrev dĂ€refter kontrakt med Blue Book Model Agency och blev genast populĂ€r i tidningarna. Snart tog hon kontakt med National Concert Artists Corporation, som ocksĂ„ blev hennes agenter. De ordnade nittonĂ„ringen en provinspelning för 20th Century Fox. Hon blev erbjuden ett sexmĂ„nders standardkontrakt som hon tog emot och skrev pĂ„. PĂ„ Fox föreslog talangchefen Ben Lyon att Norma skulle byta namn till Marilyn Monroe efter skĂ„despelerskan Marilyn Miller. Hon var Ă€ven tvungen att bleka hĂ„ret som Jean Harlow. Och Marilyn Monroe, vĂ€rldens framtida ikon, föddes.

LĂ€s mer om Marilyn HÄR.